FuSSI-Net: Fusion of Spatio-temporal Skeletons for Intention Prediction Network

Pedestrian intention recognition is very important to develop robust and safe autonomous driving (AD) and advanced driver assistance systems (ADAS) functionalities for urban driving. In this work, we develop an end-to-end pedestrian intention framework that performs well on day- and night- time scenarios. Our framework relies on objection detection bounding boxes combined with skeletal features of human pose. We study early, late, and combined (early and late) fusion mechanisms to exploit the skeletal features and reduce false positives as well to improve the intention prediction performance. The early fusion mechanism results in AP of 0.89 and precision/recall of 0.79/0.89 for pedestrian intention classification. Furthermore, we propose three new metrics to properly evaluate the pedestrian intention systems. Under these new evaluation metrics for the intention prediction, the proposed end-to-end network offers accurate pedestrian intention up to half a second ahead of the actual risky maneuver.Comment: 5 pages, 6 figures, 5 tables, IEEE Asilomar SS

Kännetecknande attribut hos beslutsfattare -En studie baserad på individer som adopterat BSC

Inledning I spåren av Relevance Lost-debatten introducerades nya ekonomistyrnings- & problem- innovationer (ESI:er), däribland BSC. Trots organisationers ökade intresse för diskussion ESI:er varierar adoptionsbenägenheten. Åtskilliga forskningsstudier har gjort en ansats att förklara detta på organisatorisk nivå. Under senare år har dock konstaterats att adoption inte enbart kan förklaras med hjälp av kontextuella faktorer och rationella val, utan komplexa adoptionsbeslut fattas ytterst av individer. Studier inom Upper Echelon Theory koncentrerar sig på individen bakom ett adoptionsbeslut, nämligen adoptören. Adoptörens karaktärsdrag, såsom utbildning, ålder, tid inom organisationen samt kön avspeglas i de beslut vederbörande fattar. Troligen påverkas dock beslutet av fler individberoende faktorer. Inom ramen för föreliggande uppsats undersöks om fler individuella attribut (IAT) såsom karriärerfarenhet, nätverkande, kontaktsökande samt läsvanor, kan identifieras bland de som adopterat BSC. Fråga Vilka gemensamma IAT med avseende på informationskällor och erfarenheter under kännedomsperioden finns hos adoptörer av BSC? Metod Föreliggande uppsats bygger på semistrukturerade intervjuer med tio respondenter, vilket tillför en ny dimension av adoptören. Personlighet och IAT förmodas avspeglas bättre. Undersökningsmodellen behandlar kännedomsperioden, från första kontakt med BSC fram till adoptionsbeslutet. Diskussion Att fatta ett adoptionsbeslut är förknippat med hög komplexitet och bör ej be & slutsats traktas som en isolerad händelse utan snarare som en process. Adoptörens kognitiva bas formas under kännedomsperioden av en mängd erfarenheter och informationskällor. Karriärerfarenhet, kontaktsökande beteende och regelbundna läsvanor tycks vara gemensamma IAT som formar adoptörens värderingar och påverkar adoptionsbeslutet. Adoptörer med kort kännedomsperiod är rationella, utvecklingsorienterade samt riskbenägna. Adoptörer med kortare kännedomsperiod karaktäriseras istället av att vara diplomatiska och diskuterar sig i större utsträckning fram till adoptionsbeslutet

Obesitas och bemötande i vården

Bakgrund Tidigare studier visar att sjukvårdspersonal bemöter patienter med obesitas med negativa attityder och att patienterna känner sig stigmatiserade. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur patienter, på en överviktsmottagning, med obesitas skattar bemötandet hos sjukvårdspersonal samt hur betydelsefullt ett gott bemötande anses vara för dem. Studien syftar även till att undersöka om patienter på en överviktsmottagning uppfattar att det finns skillnader i bemötandet hos personal på överviktsmottagning och vårdcentral. Vidare syftar studien till att studera vad ett gott bemötande innebär för patienter med obesitas samt hur de påverkas av ett bra och mindre bra bemötande av sjukvårdspersonal. Metod Studien genomfördes på en överviktsmottagning i Sverige under hösten 2014. Patienter med obesitas besvarade en enkät innehållande frågor om ämnet. Resultat Resultatet visar att patienter med obesitas överlag skattar att sjukvårdspersonal har ett gott bemötande. Mellan 60 och 84 procent instämde helt eller till stor del att personal verkade förstå deras situation, bemötte dem med respekt samt visade engagemang. Ungefär hälften av respondenterna ansåg att de hade bra möjlighet att samråda om beslut gällande sin vård. Drygt 75 procent ansåg att det var av allra största betydelse eller av stor betydelse med ett bra bemötande. Det kan inte ses någon signifikant skillnad i hur patienter uppfattar att de blir bemötta på överviktsmottagning jämfört med besök på vårdcentral. Efter att ha rangordnat respondenternas beskrivning av vad ett gott bemötande innebar upplevde de att respekt, trygghet och förståelse var de viktigaste delarna i gott bemötandet. Ett bra bemötande från sjukvårdspersonal fick respondenterna att känna sig glada och trygga. Respondenterna upplevde att ett mindre bra bemötande påverkade dem på ett sådant sätt att de kände ilska och hjälplöshet, men det framkom även att de kände sig ledsna och i värsta fall kränkta. Slutsats Studien visar att sjukvårdpersonal på överviktsmottagning har ett gott bemötande till patienter med obesitas, studien påvisar också att det inte föreligger någon skillnad i hur patienterna blir bemötta på överviktsmottagning jämfört med besök på vårdcentral. För patienterna anses detta vara av allra största eller av stor betydelse. Den genomförda studien visar också att patienter upplever respekt, trygghet och förståelse som viktiga delar i bemötandet. Patienter med obesitas påverkas med positiva känslor, såsom glädje, av ett bra bemötande och upplever känslor av irritation och ledsamhet av mindre bra bemötanden

Ekologisk hållbar utveckling i förskolan genom att använda återbruksmaterial

Den här studien undersöker förskollärares uppfattningar om ekologisk hållbar utveckling samt hur de beskriver att de arbetar med det i förskolan. I Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) beskrivs hållbar utveckling utifrån tre dimensioner: social, ekonomisk och ekologisk. Denna studie är inriktad på ekologisk hållbar utveckling. Syftet med studien är att ta reda på variationer och mönster mellan sex olika förskollärare i sitt arbete kring ekologisk hållbar utveckling och användandet av återbruksmaterial i förskolan utifrån kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Studiens resultat visar att förskollärarnas uppfattningar om ekologisk hållbar utveckling varierar men att samtliga förskollärare ser på ämnet som viktigt. Undervisning sker genom återvinning, användande av återbruksmaterial, odling, djur och natur som arbetssätt. Resultatet visar också att det finns dilemman som kan uppstå i arbetet med ekologisk hållbar utveckling. Studiens resultat kan bidra till verksamhetsutveckling och bidra med inspiration till förskollärare att arbeta med ekologisk hållbar utveckling i förskolan.

Obesitas och bemötande i vården

Bakgrund Tidigare studier visar att sjukvårdspersonal bemöter patienter med obesitas med negativa attityder och att patienterna känner sig stigmatiserade. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur patienter, på en överviktsmottagning, med obesitas skattar bemötandet hos sjukvårdspersonal samt hur betydelsefullt ett gott bemötande anses vara för dem. Studien syftar även till att undersöka om patienter på en överviktsmottagning uppfattar att det finns skillnader i bemötandet hos personal på överviktsmottagning och vårdcentral. Vidare syftar studien till att studera vad ett gott bemötande innebär för patienter med obesitas samt hur de påverkas av ett bra och mindre bra bemötande av sjukvårdspersonal. Metod Studien genomfördes på en överviktsmottagning i Sverige under hösten 2014. Patienter med obesitas besvarade en enkät innehållande frågor om ämnet. Resultat Resultatet visar att patienter med obesitas överlag skattar att sjukvårdspersonal har ett gott bemötande. Mellan 60 och 84 procent instämde helt eller till stor del att personal verkade förstå deras situation, bemötte dem med respekt samt visade engagemang. Ungefär hälften av respondenterna ansåg att de hade bra möjlighet att samråda om beslut gällande sin vård. Drygt 75 procent ansåg att det var av allra största betydelse eller av stor betydelse med ett bra bemötande. Det kan inte ses någon signifikant skillnad i hur patienter uppfattar att de blir bemötta på överviktsmottagning jämfört med besök på vårdcentral. Efter att ha rangordnat respondenternas beskrivning av vad ett gott bemötande innebar upplevde de att respekt, trygghet och förståelse var de viktigaste delarna i gott bemötandet. Ett bra bemötande från sjukvårdspersonal fick respondenterna att känna sig glada och trygga. Respondenterna upplevde att ett mindre bra bemötande påverkade dem på ett sådant sätt att de kände ilska och hjälplöshet, men det framkom även att de kände sig ledsna och i värsta fall kränkta. Slutsats Studien visar att sjukvårdpersonal på överviktsmottagning har ett gott bemötande till patienter med obesitas, studien påvisar också att det inte föreligger någon skillnad i hur patienterna blir bemötta på överviktsmottagning jämfört med besök på vårdcentral. För patienterna anses detta vara av allra största eller av stor betydelse. Den genomförda studien visar också att patienter upplever respekt, trygghet och förståelse som viktiga delar i bemötandet. Patienter med obesitas påverkas med positiva känslor, såsom glädje, av ett bra bemötande och upplever känslor av irritation och ledsamhet av mindre bra bemötanden

Strategi inom byggbranschen i osäkra tider : En kvalitativ studie om hur stora företag och SME hanterar sin strategi under osäkra förhållanden

Bakgrund: Valet av strategi kan vara en avgörande faktor för att ett företag ska kunna anpassa sig efter en föränderlig miljö. Eftersom dagens affärsmiljö är dynamisk och snabbt förändras behöver företagen ständigt inrätta sig efter dessa. Det som ger upphov till att ageranden är nödvändiga när marknaden förändras är osäkerhet som kan leda till ekonomiska svårigheter. Strategi och strategisk planering är betydelsefullt för att ett företag ska nå sina mål. Däremot kan uppfattningen av vad som är strategiskt variera. Stora företag och SME tenderar att skilja sig åt eftersom SME är mindre formella i både strategi och strategisk planering. Med bakgrund av detta saknas forskning beträffande förändringar under osäkerhet i samband med strategi men även beträffande hur SME agerar för att överleva under osäkerhet. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur företag i känsliga branscher anpassar sin strategi under osäkra förhållanden och förklara dess påverkan på företagen. Ur detta kommer även eventuella likheter och skillnader identifieras i hur SMEs och stora företag agerar under osäkerhet. Metod: Studien utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt där forskningsansatsen är abduktiv. För att samla in det empiriska materialet har semistrukturerade intervjuer genomförts. Totalt genomfördes tio intervjuer vid nio olika företag som sedan låg till grund för den empiriska analysen. Fortsatt genomfördes en analys med utgångspunkt i vad som beskrevs i den empiriska analysen och jämfördes med den teoretiska referensramen för att finna eventuella likheter och skillnader. Slutsats: Studiens resultat visar att företag hanterar strategi under osäkra förhållanden genom att anpassa förhållningssätt utefter sin grundstrategi. Detta görs främst genom att företagen anpassar sig efter efterfrågan på marknaden. Fortsatt återfinns skillnader i hur stora företag och SME hanterar strategi. De stora företagen tenderar att vara mer formella och tillämpa strategisk planering för strategiska krisåtgärder medan SME endast arbetar med förebyggande åtgärder.Background: The preferred strategy can be a decisive factor when it comes to a company’s ability to adapt to a changing environment. Taking into account that today’s business environment is dynamic and rapidly changing, companies are more or less obligated to adjust to this. The cause of this action regarding the change on the market is the uncertainty which can result in financial difficulties. Strategy and strategic planning is significant with regard to the company’s ability to achieve its goals. However, the perception of what is strategic can vary. Big companies and SME tend to differ since SME are less formal, both when it comes to strategy but also to strategic planning. With this said, there is a lack of research regarding changes during uncertain situations in connection with strategy, but also how SME act in order to survive the uncertainty. Purpose: The aim of this study is to create an understanding regarding companies within sensitive industries and how they adapt their strategy during times of uncertain conditions, but also explain its impact on them. Furthermore, to be able to refer back to the purpose, differences and similarities will be presented in relation to how SME and big companies are acting at the time of uncertainty. Method: The study is based on a qualitative approach where the research approach is abductive. In order to be able to achieve the empirical material, semi-structured interviews have been highly necessary. In total, ten interviews were conducted of which nine were companies. These interviews then formed the basis of the empirical analysis, which were then compared to the theoretical frame of reference for further analysis to examine possible similarities and differences. Conclusions: The result of this thesis shows that companies manage their strategy under uncertain conditions by adapting approaches according to their overall strategy. This is mainly done by adaptation to the market demand. Furthermore, differences between SME and big companies are presented regarding the management of strategy. The large companies tend to be more formal and apply strategic planning for strategic crisis measures, while SMEs only work with preventive measures

Strategi inom byggbranschen i osäkra tider : En kvalitativ studie om hur stora företag och SME hanterar sin strategi under osäkra förhållanden

Bakgrund: Valet av strategi kan vara en avgörande faktor för att ett företag ska kunna anpassa sig efter en föränderlig miljö. Eftersom dagens affärsmiljö är dynamisk och snabbt förändras behöver företagen ständigt inrätta sig efter dessa. Det som ger upphov till att ageranden är nödvändiga när marknaden förändras är osäkerhet som kan leda till ekonomiska svårigheter. Strategi och strategisk planering är betydelsefullt för att ett företag ska nå sina mål. Däremot kan uppfattningen av vad som är strategiskt variera. Stora företag och SME tenderar att skilja sig åt eftersom SME är mindre formella i både strategi och strategisk planering. Med bakgrund av detta saknas forskning beträffande förändringar under osäkerhet i samband med strategi men även beträffande hur SME agerar för att överleva under osäkerhet. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur företag i känsliga branscher anpassar sin strategi under osäkra förhållanden och förklara dess påverkan på företagen. Ur detta kommer även eventuella likheter och skillnader identifieras i hur SMEs och stora företag agerar under osäkerhet. Metod: Studien utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt där forskningsansatsen är abduktiv. För att samla in det empiriska materialet har semistrukturerade intervjuer genomförts. Totalt genomfördes tio intervjuer vid nio olika företag som sedan låg till grund för den empiriska analysen. Fortsatt genomfördes en analys med utgångspunkt i vad som beskrevs i den empiriska analysen och jämfördes med den teoretiska referensramen för att finna eventuella likheter och skillnader. Slutsats: Studiens resultat visar att företag hanterar strategi under osäkra förhållanden genom att anpassa förhållningssätt utefter sin grundstrategi. Detta görs främst genom att företagen anpassar sig efter efterfrågan på marknaden. Fortsatt återfinns skillnader i hur stora företag och SME hanterar strategi. De stora företagen tenderar att vara mer formella och tillämpa strategisk planering för strategiska krisåtgärder medan SME endast arbetar med förebyggande åtgärder.Background: The preferred strategy can be a decisive factor when it comes to a company’s ability to adapt to a changing environment. Taking into account that today’s business environment is dynamic and rapidly changing, companies are more or less obligated to adjust to this. The cause of this action regarding the change on the market is the uncertainty which can result in financial difficulties. Strategy and strategic planning is significant with regard to the company’s ability to achieve its goals. However, the perception of what is strategic can vary. Big companies and SME tend to differ since SME are less formal, both when it comes to strategy but also to strategic planning. With this said, there is a lack of research regarding changes during uncertain situations in connection with strategy, but also how SME act in order to survive the uncertainty. Purpose: The aim of this study is to create an understanding regarding companies within sensitive industries and how they adapt their strategy during times of uncertain conditions, but also explain its impact on them. Furthermore, to be able to refer back to the purpose, differences and similarities will be presented in relation to how SME and big companies are acting at the time of uncertainty. Method: The study is based on a qualitative approach where the research approach is abductive. In order to be able to achieve the empirical material, semi-structured interviews have been highly necessary. In total, ten interviews were conducted of which nine were companies. These interviews then formed the basis of the empirical analysis, which were then compared to the theoretical frame of reference for further analysis to examine possible similarities and differences. Conclusions: The result of this thesis shows that companies manage their strategy under uncertain conditions by adapting approaches according to their overall strategy. This is mainly done by adaptation to the market demand. Furthermore, differences between SME and big companies are presented regarding the management of strategy. The large companies tend to be more formal and apply strategic planning for strategic crisis measures, while SMEs only work with preventive measures